Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frÄgestÀllningen: Vad hÀnder i mötet mellan olika generationer nÀr man anvÀnder det textila handarbetet som en social plattform dÀr kunskap förmedlas? Med underfrÄgorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur pÄverkar skillnader i förhÄllningssÀtt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning Àr att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform dÀr generationer kan mötas. Jag undrar om det gÄr att synliggöra och tillgÀngliggöra en Àldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen bestÄr av tvÄ trÀffar dÀr en grupp Àldre kvinnor trÀffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med trÀffarna Àven en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. BÄde de Àldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrÄn ett eget intresse och initiativ.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 Är) sparande och vad dessahar för instÀllning till kapital. Det har Àven studerats om bankerna mÀrkt av nÄgonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BorÄsUniversity Finance Society) pÄ Högskolan i BorÄs under det senaste Äret, Är 2009, ochdÀrigenom stött pÄ flera banktjÀnstemÀn som bjudits in som talare pÄ Högskolan i BorÄs.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser vÀrda att satsa pÄ om man Àr i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre mÀnniskor (15-30 Är) stÀller sig till att spara harvÀckts.Intresset för detta omrÄde vÀxte ytterligare nÀr en intervju frÄn 2008 lÀstes (SvensktNÀringsliv, 2008-05-08) dÀr Linda Hedström, Svenskt NÀringslivs expert pÄ ungdomarskonsumtionsvanor, berÀttade att det Àr mÄnga nya aspekter att ta hÀnsyn till nÀr studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte pÄ sammasÀtt som förr, för 60 Är sedan dÄ vÄra far- och morförÀldrar vÀxte upp, och hon sÀger Àvenatt dagens ungdomar beskrivs som "den stÀndigt uppkopplade digitala generationen somsÀger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att fÄ veta mer om dagens ungdomar och deras instÀllning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), vÀldigt gÀrnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram frÄn SCB, Statistiska centralbyrÄn, ochsedan har en kvalitativ undersökning anvÀnts, vilket inneburit att fokus varit pÄ att fÄdjupare information ur ett mindre antal fall.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Denna uppsats handlar om olika generationers syn pÄ flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger pÄ tvÄ fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De tvÄ grupperna har deltagare frÄn tvÄ olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 Är och i den Àldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 Är. Huvudtemana för denna uppsats Àr begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och dÄ, ideal flexibilitet och de tvÄ generationernas olika syn pÄ flexibilitet. Dessa teman Àr finns med genom hela uppsatsen och Äterfinns i teori, resultat och diskussion.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Att sprida en nyhet, uppmĂ€rksamma hĂ€ndelser och personer Ă€r det journalistyrket handlar om. Nu Ă€r detta inte bara en sjĂ€lvklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgĂ„ng till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjĂ€lp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nĂ„ ut till mĂ„nga fler Ă€n förr med information och nyheter. Ökad information innebĂ€r förĂ€ndringar för bĂ„de allmĂ€nheten men ocksĂ„ för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur journalister ser pĂ„ denna utveckling och hur det pĂ„verkar deras arbete och deras egen syn pĂ„ kĂ€llkritik.

Inom Socialförvaltningen finns det en förestÀllning om nya behov och förvÀntningar pÄ Àldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osÀkerhet i kommunen. Attityderna till de Àldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrÄn andra vÀrderingar Àn idag. MÀnniskor frÄn olika generationer kan ha olika vÀrderingar vilket kan skapa vÀrderingsförÀndringar med nya förvÀntningar. Fokus i denna uppsats ligger pÄ detta problem och syftet Àr att jÀmföra vilka vÀrderingar och dÀr igenom förvÀntningar som finns i generationerna 1946 och 1966 i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller det framtida serviceutbudet. Orsaken Àr att dÄ behoven och förvÀntningarna synliggjorts Àr det möjligt att tillfredsstÀlla dessa.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berÀttigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 Ären har intresset ökat nÄgot. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av mÄnga mÀnniskors tid. Fenomenet semester har sÄledes stort inflytande pÄ vÄr vardag och formar oss mÀnniskor till viss del som individer och Àr dÀrför Àven sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och dÀrmed ocksÄ semestrares) uppfattningar och syn pÄ semester i tvÄ olika generationer.FrÄgestÀllningar: Vad finns det för mönster nÀr det gÀller synen pÄ semester och skiljer sig dessa Ät i de bÄda Äldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur pÄverkar de semesterfiraren?Dagens samhÀlle Àr starkt knutet till konsumtion.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

PÄ arbetsmarknaden finns det Ätminstone tre olika generationer. DÄ alla generationer fostras pÄ olika sÀtt beroende pÄ nÀr de Àr uppvÀxta kan det skapas svÄrigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer Àr vÀldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser pÄ hur deras nÀrmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt Ätta respondenter visar att det finns indikationer pÄ en skillnad mellan generation X och Y dÄ de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.